Renovering?

Jag önskar att jag kunde skrapa bort beläggningarna på byggnaden där borta, kanske måla om den medan jag ändå är igång. Allt för att bussresan hem ska bli lite mindre deprimerande. Retuschera in lite solsken över hustaken bara för att ge hopp åt illusionen att världen inte är grå, egentligen. Jag önskar att jag ommodellera människorna så att de inte såg så deprimerade ut, vilket i sin tur gör mig deprimerad. Fast det kanske hade löst sig med mer solsken?

Så, nu har jag på ett kreativt och icke-förutsägbart sätt gnällt om vädret. Jag anser nämligen att det borde gå och skämmas i ett hörn någonstans.

Jävla byxor

Jag förstår inte varför jag envisas med att ha byxor en dag som den här. Det enda jag har gjort idag är att plugga och lyssna på Nick Cave samt Dirty Three. Vill enbart somna ifrån misären och ett par byxor är sak som gör det omständigare. Jag hade ju förstås kunnat somna i dem, men det hade ju varit oanständigt.


Ps. Ja, det finns tillfällen när jag är för lat för att ta av mig byxorna. Nu är ett av dem. Ds.

Att handla utan handlingslista

Jag skulle köpa pommes. Hade inga planer på att köpa något annat. Varför kom jag hem med allt utom pommes? Soppa, salami, youghurt, majonäs och avocado. Men inga pommes. Vad är det för fel på mig?

Kaffenarkoman

Jag har druckit alldeles för mycket kaffe den här helgen. Det hela kuliminerade i att jag efter att ha råkat spilla i vasken skrapade upp det och la det i burken igen. Till mitt försvar låg det en skärbräda i botten av vasken.

Jag älskar The Big Lebowski. Det är kort och gott världens bästa komedi. Jag har funderat på att se den två gånger och sett den en den här helgen.

Har kanske lyckats köpa Metal Gear Solid till Ps1 för 25 kronor. Vem säljer en sådan klassiker för blotta 25 kronor? Nåja, jag ska av uppenbara skäl inte klaga. Nåde den som bjuder över mig, för jag behöver en nostalgitripp.

Kvällstidsfördriv

Ett efter ett
Sys såren igen
Den här drogen
Får mig att glömma
Det skulle varit du

Allt flyter ihop
Du var min enda styrka
En gång, men inte längre
Dimman sväljer allt
Hör inte musiken
Hör inte hemma

Står utan svar igen
Imploderar med tystnaden
Slungar glasskärvor
Mot omgivningen
Återvänder hit
Gång på gång

En efter en
Ser jag rädslorna
Sover med dem
Jämte mig
Det skulle varit du

För en sekund förstod jag
Såg ljuset och såg mörkret
Såg linjerna mellan de två

Jag hatar att vara vuxen. Imorgon är årets näst viktigaste dag och jag spenderar den med att....jobba. Yey.

Barnprogram

Hur hamnade jag vid datorn klockan sex minuter över tolv lyssnandes på Syd Barrett medan jag försöker skriva något som kanske kan bli poesi men lika väl hade kunnat bli manuset till ett förlorat avsnitt av Björnes Magasin? The internet works in mysterious ways. Tur att jag i varje fall lyssnar på Clapton (jaja, egentligen Blind Faith) så att något är som det ska.