Barndomsminnen + musik = sant?

Nästan alla mina barndomsminnen är på något sätt kopplade till musik. Av någon outgrundlig anledning är Enyas Orinoco Flow en av de låtar jag har allra starkast minnen av. Så när den dök upp i Shrek 4 (som jag iförgår såg i 3d på bio, suck it) var jag helt enkelt tvungen att börja lyssna mer på henne igen. Jag kan inte säga att jag ångrar mig. Det är något coolt med egensinniga kvinnliga sångerskor som inte låter som Joni Mitchell bara för att de kan.

Har så gott som läst klart The Heroin Diaries av Nikki Sixx nu och om att bli rockstjärna innebär att man bara duschar varannan vecka alá Nikki så vill jag aldrig bli rockstjärna. Hygien är essentiellt.